Fågelfotograf i fokus är Linköpings fågelklubbs sätt att uppmärksamma klubbens fantastiska fågelfotografer och de fotografier som tas i kommunens fågelmarker. Konceptet är enkelt: var tredje månad hamnar en ny fotograf i fokus och får förutom att svara på några frågor välja ut och berätta om tre bilder som är tagna i Linköping.
Är du själv fågelfotograf och vill vara med här, eller känner du kanske till någon du vill nominera? Medverkan är öppen för alla klubbens medlemmar, så tveka inte att höra av dig till webb@linkopingsfagelklubb.se för att anmäla intresse eller tipsa.
Tidigare fotografer i fokus
- Peter Rådström (1: 2025)
- Jenny Rydén (2: 2025)
- Alvin Johansson (3: 2025)
Fågelfotograf i fokus: Svante Lagman
Vem är Svante Lagman?
Jag är numera pensionär men har jobbat med runor, språkhistoria, typografi och fingeravtryck.
Hur kommer det sig att du började fotografera fåglar?
I de här fågelsammanhangen är jag en lite udda fågel eftersom jag egentligen inte är så mycket fågelskådare som fotograf. Det är alltså via fotandet jag har fascinerats av och lärt mig en del om fåglar. Jag började fotografera när jag var 6 år och fick en egen kamera; jag var inspirerad av min morfar som fotade mycket. I övre tonåren köpte jag en systemkamera (Konica T3) och fotade framför allt i svartvitt. Använde råfilm som jag själv rullade in i kassetter, framkallade och kopierade. Mycket lärorikt. Det känns som en stor fördel att ha koll på den analoga fotograferingen i dessa digitala tider. Då fotade jag mest människor och lite natur. Så småningom kom jag in på digitalkameror och efter ett par enklare modeller köpte jag en Canon S3 IS, och i och med den då för tiden fantastiska zoomen började jag testa att fotografera utmanande objekt som fåglar. Och på den vägen är det. Men jag är inte bara ute efter att fånga en viss fågelart på bild, utan jag strävar efter tre olika saker: fånga en fågels karaktär; fånga en spännande eller rolig situation; fånga detaljer som ibland kan visa mer än helheten (jag fotar också insekter med makroobjektiv). Dessa tre infallsvinklar avspeglas i de bilder som publiceras här.
Vad använder du för utrustning?
Jag har hållit mig till Canon och bytt upp mig vartefter, R7 är den som jag nu använder mest. En del olika objektiv har det också blivit genom åren. Ett lyft var när jag köpte Tamron 150–600, den känslan när man kunde zooma in så mycket var helt fantastisk. Jag köpte så småningom en Canon 5DS för att få maximal upplösning, 50 megapixel, och i samband med den också ett smidigare och, skulle det visa sig, skarpare objektiv: Canon EF100–400mm. Kombinationen med det fantastiskt skarpa objektivet och den höga upplösningen var en fullträff. Det gick att göra extrema delförstoringar. Men tyvärr är 5DS tämligen långsam, 5–6 bilder/sekund, och inte så bra på att följa motiv, vilket gjorde att det var svårt att fånga fåglar i flykten. Så nu är det Canon R7 som gäller. Och när jag inte orkar släpa på Canon 100–400 blir det Tamron 18–400, fantastiskt omfång och bra skärpa.
Har du några tips till den som är sugen på att börja fotografera fåglar?
Oavsett om du har en enkel eller en avancerad kamera, så lär dig kameran ordentligt. När man fotar fåglar är det snabba ryck som gäller. De olika inställningarna ska sitta i ryggmärgen. Har kameran programmerbara knappar så utnyttja dessa till de inställningar du använder mest. Om det inte blir av att ge sig ut och fota fåglar under en period brukar jag ändå träna ”torrfotografering”, tar lite bilder här och där med olika inställningar så snabbt det går. Om du vill fota häftiga situationer gäller det inte bara att vara snabb med kameran utan du måste också vara lite framsynt, försöka förstå vad som kommer att hända t.ex. när en fågel kommer flygande eller just ska ge sig iväg.
Tre bilder
1
Vid en promenad en vacker aprildag i Tinneröområdet hörde jag plötsligt en kungsfågel och tittade upp i trädet bredvid mig. Där satt den och kollade in mig. Jag lyckades då fånga kungsfågelns karaktär: dels liten och så lätt att den inte ens tynger ner laven den sitter på det minsta, dels kaxig och orädd. Det blev dessutom en snygg komposition med de diagonala linjerna.
2
På vintern tar jag en sväng till Ekängssjön då och då för att se vad som är på gång på isen. Den här februaridagen fångades min blick av en samling sångsvanar, och plötsligt såg jag det komiska i situationen och hann ta en bild där det ser ut som att några underdåniga svanar bugar sig för ”ledaren” som stolt sträcker på sig.
3
Ekängssjön är tacksam att besöka eftersom fåglar ofta befinner sig på eller nära den lilla vägbanken som går tvärs över sjön. Denna varma julidag låg några gräsänder och vilade precis vid stigen, inte så spännande precis. Men när jag zoomade in på en av honorna insåg jag hur vackra fjädrarna egentligen är, även om de inte är färggranna som på en hane. Detaljer kan säga så mycket, vilket man ofta glömmer bort.