Den 9 september besöktes Linköpings Fågelklubb av Philip Österblad från Sölvesborg, som berättade som sitt otroliga fågelår 2025. Han satsade då på att göra ett s.k. Big Year, vilket innebär att se så många fågelarter som möjligt under ett och samma kalenderår. För svenska fågelskådare brukar målet vara att ta sig över 300 arter, vilket också var initiala målet för Philip. När han väl har tagit sig dit redan i mitten av juni, började dock tävlingsmänniskan kicka in och han riktade i stället in sig på att sätta nytt svenskt årsrekord. Det regerande rekordet låg då på 337 arter, vilket är en respektingivande siffra.

Förutsättningarna för ett Big Year

Philip inledde sin presentation med att gå igenom de förutsättningar som behöver finnas för att lyckas med ett Big Year. Det viktigaste är förstås goda kunskaper kring fåglars utseende och läten. Därtill kommer erfarenheterna kring var & när fåglarna kommer, och inte minst de optimala väderförhållandena. Har man koll på dessa faktorer kommer man långt, och då behöver man även en gnutta tur på sin sida. Är man på fel plats vid fel tillfälle missar man viktiga arter som behöver bockas av på listan.

Tiden i fält kommer sedan vara helt avgörande för hur många arter man lyckas se. Det krävs många timmar, inte bara på fågellokaler, utan även i bil längs vägarna till och från arterna. Att försöka göra ett rekordår samtidigt som man har ett heltidsjobb låter sig inte göras. Philip jobbar som croupier, där han jobbar intensivt i kortare perioder följt av längre perioders ledighet. Det ger självklart goda förutsättningar att ta sig upp mot toppen. De ekonomiska förutsättningarna behöver också finnas, då det inte är billigt att åka 4000 mil kors och tvärs genom Sverige samtidigt som man ska betala boende, flygresor, färjeresor m.m (utöver alla vardagsutgifter som man vanligen har). I Philips uppskattar att han att det spenderades ca 75 000 kr för att komma mot toppen.

Det viktigaste av allt är ändå bra support från familj och vänner. Philip framhävde upprepat under föredraget hur viktigt stödet från hans sambo (numera fru) var under året. Det var inte minst hon som motiverade honom att åka iväg på nästa långa drag, när han själv kände sig sliten efter en avslutad resa.

Bra att börja i Skåne & Halland

Givet de vanligtvis milda vintrarna i södra Sverige, är det en bra utgångspunkt för att börja året. Oftast finns det övervintrande nyckelarter här som är viktiga att säkra på årslistan, och vissa år kan det finnas övervintrande rariteter från föregående år. Sydvästra Skåne liksom Halland erbjuder övervintrande arter som kan vara svåra att få in annars, t.ex. skärsnäppa och berglärka. Ett viktigt budskap var dock att inte lägga onödig tid på att dra på arter som naturligt kommer kunna fås in på listan senare under året.

Norrland måste besökas flera gånger

Sverige är ett långt land, med väldigt skiftande biotoper beroende på om man befinner sig i södra eller norra landsänden. Om man som Philip bor i Blekinge krävs det ett flertal långa resor genom riket för att komma åt de arter som enbart Norrland kan erbjuda. Gör man ett försök att sätta nytt årsrekord, finns det inga möjligheter att klara av det utan ett flertal norrlandsresor. Philip genomförde både längre bilresor, där arter även bockades av på vägen till och från Norrland, liksom en riktad flygresa över en helg för att få in nordsångare.

Optimera stormdagarna på västkusten

Sverige har en begränsad kuststräcka mot de stora öppna haven i väster, och för att få in viktiga havsfåglar på listan måste man optimera förutsättningarna. Där är det oerhört viktigt att läsa av väder- och vindkartor för att få så bra utbud som möjligt. Kraftiga vindar från väst är helt avgörande för att pressa in havsfåglar genom Skagen och Kattegatt. Därtill handlar det att veta vilken dag av stormdagar som är bäst. Befinner man sig i Bohuslän kan man ha bra utdelning redan den första stormdagen, men vanligen är dag två att föredra då ihållande stormvindar pressar fåglarna längre söder ut ner mot Skåne.

Åk på rariteterna!

För att lyckas med ett Big Year krävs det som tidigare nämnt en hel del tur. Det behöver vara ett år där det dyker upp relativt mycket rariteter, särskilt om man ska satsa på nytt rekord. Många år kan det redan i januari finnas övervintrande rariteter som hittats i slutet av föregående år, och då ska man satsa på att kryssa av dem direkt. Man kan inte hoppas på att det dyker upp fler chanser. Det bidrar såklart till att det blir många långa resor kors och tvärs genom vårt vackra rike. Tur handlar även om var man bor. Philip själv hade en bergtajgasångare i träden utanför sin lägenhet, en lokal som tidigare bjudit på bl.a. sträckande svart stork…

Upploppet

Philip fick en bra start på året, och klämde av 100 arter redan 8 januari, följt av 200 arter 16 april. Den 14 juni tog han sig upp till det initiala målet av 300 arter med en citronärla utanför Umeå, och då hade han tagits sig dit med samma hastighet som tidigare rekordhållare. Det var då han började känna att ett nytt rekord var möjligt att nå. Successivt kryssar han av art efter art under sommaren och början av hösten. 30 september tangerar han det tidigare rekordet på 337 arter när han ser en kungsfågelsångare på Öland. Här följer sedan nästan en månads torka i protokollet, innan han den 23 oktober kliver ut på sin hemmalokal Kråkenabben i Blekinge och själv hittar en ökenstenskvätta. Nytt svenskt årsrekord, och att få sätta det med ett ädelkryss på hemmalokalen måste vara den perfekta avslutningen. Det hela firades med champagne, som sig bör. Men ett år består av 365 dagar, och alla dagar räknas när man ska sätta rekord. Under årets avslutande månader lyckas Philip kryssa av inte mindre än fyra ytterligare arter. Den sista för året blir en vitnäbbad islom på Orust 29 december, och då står han på respektingivande 342 arter.

Vad missar man då?

Oavsett hur många timmar och mil man spenderar på fågelskådning, kommer det oundvikligen vara arter som man inte lyckas få in på sin lista. Bland arter Philip själv tyckte var förvånande att han inte fick in var bredstjärtad labb och tärnmås, trots att han spenderade flera dagar med havsfågelskådning längs västkusten. Även bändelkorsnäbb gick han bet på. Svårigheten att reparera luckor från missade drag visade sig också i fråga om tajgablåstjärt. Han besökte ett känt revir under en av norrlandsresorna, men den aktuella dagen var vädret dåligt och således hördes ingen sjungande fågel när han var där (men väl de omgivande dagarna). Förhoppningen om att kunna få in arten på något höstfynd kunde dock inte infrias då det i princip saknades fynd i södra Sverige förra året.

Mer info

Philips totala artlista för 2025 kan hittas på Club300:s hemsida

Den som vill se fler bilder från Philip Österblad kan besöka hans Instagram Nordic Feathers

Hela presentationen från föredraget kan hittas via länken nedan:

Foton: Philip Österblad