Avfärden kl 8 lockade totalt 19 skådare och alla ville vara med ända ut till Mauritzberg. Vi åkte först till Svensksundsviken där en medlem i FiNk anslöt. Kul med utbyte mellan städerna. Redan på vandringen utmed Vadsbäcken på väg ut till tornet hörde vi trädlärka, gröngöling och såg  3 st trädkrypare plus en hel del andra småfåglar. Ett par av oss såg och hörde en gärdsmyg. Av ett inslag på radion häromdagen med BirdLife Sverige framgick att den kalla vintern varit hård mot gärdsmygarna varför vi i år kommer att se betydligt färre sådana. Ute i Svensksundsviken var det de vanliga arterna av sjöfågel.  Kul var att se 5 st salskrakar en bit ut. Ett par havsörnar jagade som vanligt men den stora flocken av storskrak lät sig inte skrämmas. Över vassarna mot väster hängde en blå kärrhökshona i sin jakt på föda. Ett årskryss för många. På tillbakavägen hörde vi skogsduvor, kanske samma grupp på 4 st som några av oss såg på vägen ut. När vi intog kaffet vid bilarna kom en röd glada strax över oss och den blev fint förevigad av Roland Betnér.

Färden gick sedan vidare till Mauritzbergs slott. Solen visade sig nu från en blå himmel och tre hundra meter rakt ut låg de! Ca 150 alfåglar lyste fint i det fina vädret. Till det räknade vi in ca 80 st skäggdoppingar, två vitkindade gäss, ett par flygande tranor, en massa vigg och en del annat. Men ingen ejder …  Eftersom vi var fokuserade på att se sådana bestämde vi snabbt att åka till färjeläget i Skenäs. På vägen dit såg några en dubbeltrast på en äng och någon såg en ormvråk. I Skenäs kunde vi räkna in 5 st gudingar och lyckan var stor! Men inte nog med det, både bläsand och bläsgås noterades och dagen slutade med att vi räknade ihop imponerande 50 arter under dagen.

Jag tror att alla var nöjda och glada när vi styrde tillbaka mot Linköping och vi kan också se fram emot en ny medlem i vår fågelklubb från Norrköping!

Text: Stellan Jacobsson.