Precis som föregående vinter uppehåller det sig en dvärgbeckasin vid forsen vid Tekniska verkens kraftstation vid Nykvarn. Den här individen upptäcktes av Eva Skarman den 23 november och har glatt flertalet skådare sedan dess. Ofta har fågeln setts sovande vid den stora busken i forsen men stundtals har den rört sig öppet.

Dvärgbeckasin Lymnocryptes minimus är en liten vadarfågel i familjen snäppor. Precis som släktingarna enkel- och dubbelbeckasin är dvärgbeckasin en väl kamouflerad fågel med gula längsgående streck över de brunfärgade rygg- och huvudpartierna. Som namnet antyder är det en liten fågel, märkbart mindre än den största förväxlingsrisken enkelbeckasin. Förutom storleken särskiljer man enklast dvärgbeckasin från de båda andra arterna på att näbben är tydligt mindre och att den saknar den ljusa ”mittbenan” som både enkel- och dubbelbeckasin har. Dessutom har dvärgbeckasinen ett unikt beteende när den söker föda där den gungar snabbt upp och ned med framkroppen (”näbben går som på en symaskin”, skriver man i Fågelguiden). På grund av sina diskreta vanor är dvärgbeckasinen svårinventerad men uppskattningsvis häckar det lite drygt 8000 par i Sverige, med huvuddelen i de norra delarna av landet.

Området kring Nykvarn och Snöbryggan är en förstklassig vinterlokal och förutom den nämnda dvärgbeckasinen och flertalet arter änder finns det goda chanser på att se övervintrande individer av kungsfiskare, forsärla, strömstare, rörhöna och smådopping. Dessutom lockar den stora fågelkoncentrationen till sig rovfåglar så håll utkik efter duvhök eller, lite ovanligare, pilgrimsfalk på jakt efter ett mål mat.