Tillsammans med BirdLife Östergötland bjöd vi in Anders Åberg från projektet ”Biologisk mångfald i åker på Öland” att komma och berätta för oss om arbetet de gör med ängshökar på Öland. Det var ett välbesökt föredrag och med 37 åhörare var Naturcentrum i princip fullsatt. Anders inledde med att gå igenom ängshökens ekologi för att sedan gå in lite mer på arbetet de genomför i projektet.

Vi har de senaste åren haft god framgång för de häckande ängshökarna vi har i jordbruksmarkerna kring Linköping och övriga Östergötland (se till exempel Bengt Boströms artikel i senaste Rödspoven) och utanför Öland är det på Gotland och i Östergötland som arten har sina starkaste fästen. Men vi ligger ändå långt bort från de siffror de har på Öland där ängshökarna i år fick ut 102 flygga ungar.

Åhörarna fick bl.a. höra om hur de adulta hannarna (allt som oftast 3K+, sällan fjolårsungar som istället stannar kvar på vinterkvarteren) anländer lite före honorna till häckningslokalerna. Hannarna etablerar där revir och när sedan honorna kommer ägnar sig fåglarna åt parbildning i ca 3 veckor innan det är dags för honan att lägga sig och ruva. Parbildningen sker inom hannens revir men typiskt inte på den plats där de sedan bygger sitt bo. Under den här tiden jagar honorna i princip ingenting utan lägger istället sin energi på att återbilda de könsorgan som tillbakabildats för att spara vikt och energi vid flyttningen. Bytesöverlämning från hane till hona sker alltså redan innan boplatsen är etablerad eftersom det är hannarna som får stå för jakten. Under parbildningen sker också regelbunden parning, ofta flera gånger per dag.

Projektet ”Biologisk mångfald i åker på Öland” är ett samarbetsprojekt mellan Länsstyrelsen Kalmar län, BirdLife Sverige och LRF Sydost och är en uppföljare till ”Projekt Ängshök” som tidigare bedrevs av bl.a. BirdLife Sverige. Bakgrunden till varför projektet är att efter Sveriges EU-inträde och återetableringen av Stora Alvaret som betesmark efter år av igenväxning av Ölandstok så har allt större del av ängshökshäckningarna skett i åkermark. Problemet med detta är att tidiga skördar av t.ex. vallåkrar hotar att ruinera häckningarna (och i vissa fall även döda fåglarna). Istället arbetarna man nu, tillsammans med jordbrukarna, för att upptäcka alla häckningar innan boplatsen skall slås för att kunna hägna in det området så det blir skyddat. Instängslingen skyddar även boet från markpredatorer som rödräv och grävling. Anders berättade hur arbetet går till och hur man sedan tre år tillbaka jobbar med värmekameraförsedda drönare för att lokalisera de exakta positionerna av de ruvande honorna samt bekräfta antalet ungar i kullarna.

Projektet har försett ett par ängshökshannar med GPS-sändare för att följa deras flyttvanor. Fåglarna har uppkallats efter de lantbrukare på vars mark hannarna har sina revir. En sådan hanne som Anders berättade om är ängshöken Johan som tråkigt nog slogs av en duvhök den 22 juni i år. Tidigare i år var LFK-medlemmarna Roland och Marianne Betnér på Öland som de brukar i maj och då fotade Roland just ängshöken Johan.

Sammantaget var föredraget väl genomfört och mycket uppskattat av åhörarna. Nedan finns presentationen tillgänglig för den intresserade, och den senaste rapporten från projektet på Öland finns att läsa här.